Kvart över sju gick jag hemifrån i ett Stockholm som nästan ljusnat. Varje morgon när jag kommer till Skeppsbron och ser ut över vattnet och över till Djurgården, så är det samma härliga känsla. I morse planerade jag vad jag skulle säga till personalen- eftersom vi skulle ha en personaldag om hur vi ska genomföra målen från verksamhetsplanen för 2009. Hur ska vi lyckas de med de högt ställda mål vi har! Jag var först på jobbet- det är skönt ibland och hann trycka ut värdegrunden, målen och vår krisplan. Stina- kommunikations och pr-kvinna kom med en krönika om ungdomsvåld i tidningen City och jag mejlade till krönikören om vad vi på Mentor tänker om att samhället rustat ner så mycket för ungdomar de senaste åren. Och att vi vet att de behöver vuxna att prata med och att våra föräldrakurser blir fullsatta på en gång -föräldrar behöver stöd och de behöver prata med varandra.När ska vi inse allvaret-åter ett ungdomsmord har begåtts!
Det blev en bra personaldag, medarbetarna, från Göteborg och Skåne var också med och vi pratade om årshjulet och om att fokusera på målen.Stämningen var positiv och lugn.
Dagen slutade med att Stephanie från Skåne läste vad en ungdom skrivit till sin mentor Henrik. Han skrev att det var meningen att han skulle träffa Henrik och att ingen utanför familjen hade brytt sig så mycket om honom. Det var rörande och jag såg att både Glenn från Göteborg och jag fick lov att torka tårarna. Man verkar bli mer lättrörd med åren.
Efter personaldagen skyndade jag mig till Rektorsakademiens nätverksträff i Globen- den handlade om Digital kompetens. Bäst var Åsa Sundelin när hon berättade om sitt projekt med att undervisa elever som inte går i skolan och hon visade en film som en av hennes elever gjort.Helt klart en begåvad tjej som inte varit i skolan sen åk 5. Hur tar vi hand om våra unga?Många rektorer var där- det är bra. Skolan är viktig.
En innehållsrik och bra dag.